Urp vilken dag!

Idag har jag känt mig som en levande död hela dagen. Jag har ju gjort en hel massa saker, men jag har ändå lixom inte varit med riktigt. Jag antar att det är så det blir när man inte har sovit ordentligt på 7 månader.

Fick iallafall hem min älskade bil från verkstaden idag! Love it! Även om jag är grymt tacksam över att ha fått låna mamma och pappas bil under tiden så är det ju inte samma sak. Jag älskar min bil. Jag känner mig skithäftig i min bil, snygg och självständig. Märkligt att lite röd plåt kan få en att känna så. Det är ju inte direkt som om vi har en sportbil ute på parkeringen. Men ändå. MIN bil (ja okej då, egentligen är den väl lite Jonnys också...). Det är bara en sån härlig känsla att köra. Jag älskar att köra bil. Såhär i efterhand tycker jag att jag var dum i huvudet som väntade så länge på att ta körkort. Tänk att jag helt höll på att gå miste om den underbara känslan av att köra motorväg! Hemska tanke.

Annars har dagen mest varit fruktansvärt seg. Leo har gnällt, vilket är ovanligt, för han brukar vara rätt nöjd med livet bara han får vara med. Men inte idag inte.

Hade nån slags plan på att Leo, jag och Pilen skulle gå ut på en skogspromenad (hey, jag fick ingen hund, så jag får koppla hästen!) men fick inse rätt fort att det skulle aldrig funka. Grinig bebis, aptrött Malin och hungrig häst är helt enkelt ingen bra kombination.

Jobbade bara 15.30-21.45 idag. Skönt med korta pass, tiden rullar på så bra. Fick dessutom sitta i en "bra" kassa, så det var skönt, full rulle hela tiden. Trivs rätt bra med att vara tillbaka på jobbet igen. Det är faktiskt skönt att komma hemifrån ett tag, och att vara någon annan än mammamalin några timmar. Även om det är skitjobbigt att åka hemifrån. hms.


Nej, nu blir det sängen, jag är helt slut! Andra natten nu som Leo sover i sitt eget rum, hoppas på att vi slipper ligga och väcka varandra hela nätterna om vi gör såhär. Samtidigt som det känns jobbigt... Så liten, och alldeles, alldeles ensam... Dock verkar inte Leo bry sig ett skit. Älskade unge. Gonatt!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0