Tvätt, stall, jobb, mcdonalds och ett mirakel!
Idag har varit en ganska så trist dag. Tråkigt väder, tråkigt jobb osv... Men men. Nu är dagen iallafall snart slut, och så fort jag lyckats varva ner lite efter jobbet så väntar sängen...
Dagen började iallafall med att fortsätta tvätta. Helt sjukt vad mycket tvätt det hinner bli på ett par 3 veckor när vattnet är avstängt så man inte kan tvätta dagtid. Lyckades ta en powernap när Leo sov, det var helt underbart.
Sedan blev det iväg och träffa Daniela, som köpt vovve. Blev en sväng till stallet (tack för sällskapet) och sedan vidare till Hööks där jag snackade lite skit med tjejorna, Leo sprang runt och pillade på precis ALLT och Daniela testade täcken på vovven.
Efter "shoppingturen" (jag köpte ingenting, hör och häpna!) blev den Mcdonalds. I´m loving it! Det fanns ju en tid, för inte så längesedan, som jag verkligen försökte att bli smal. Tränade, gick på detox, körde olika kurer, åt tabletter. Och ingenting hände. Sen började jag äta som vanligt igen, dvs godis 7 dagar i veckan, och pizza, mcdonalds och ungefär en miljon kalorier om dagen. Och gissa vad som hände? - Jo jag började gå ner... Så nu fortsätter jag stenhårt på den här linjen. Orkar inte riktigt bry mig heller, det är vinter nu, alla ser ändå ut som michelingubbar...
Sedan vidare hemåt, släppa av Daniela, hem och fixa mer tvätt, natta övertrött bebis och när han väl somnat, pussa Jonny i dörren och springa till jobbet. (eller ja, okej då, jag tog bilen, men det lät bättre att skriva springa...)
Jobbet var som vanligt skittrist, och än en gång satt jag mest och förundrades över hur lite folk verkar tänka... Allt ömtåligt skickar man tydligen ner först, innan mjölken, läskbacken och potatisen. Sen inga påsar eller kanske 1 fast att man köper mat för 2000 kr. Och sedan bli förvånad när påsarna inte räcker. Helt otroligt.
Men vet ni vad som händer klockan 22.03 idag? Min näst sista kund kom praktiskt taget springandes mot min kassa efter sista stängningsropet. Hon var helt röd i ansiktet och började be så himla mycket om ursäkt för att hon var sen, hon förstod ju att jag också ville hem och hon lovade att skynda sig och hon brukade absolut inte handla såhär sent. Både jag och tjejen i kassan bakom mig satt som två stora fågelholkar. För första gången på 2 (!)år så är det någon som ber om ursäkt för att de kommer efter stängning! Helt otroligt!
Det måste vara ett mirakel! Dessutom var hon jättetrevlig, sjukt snabb och bad om ursäkt en gång till innan hon gick, samt önskade mig en trevlig kväll.
Jag är mållös. Kanske nånstans att gud finns ändå. Denna dag ska jag minnas resten av mitt arbetsamma liv i kassan på ica. Helt otroligt. Är fortfarande i chocktillstånd.
Dagen började iallafall med att fortsätta tvätta. Helt sjukt vad mycket tvätt det hinner bli på ett par 3 veckor när vattnet är avstängt så man inte kan tvätta dagtid. Lyckades ta en powernap när Leo sov, det var helt underbart.
Sedan blev det iväg och träffa Daniela, som köpt vovve. Blev en sväng till stallet (tack för sällskapet) och sedan vidare till Hööks där jag snackade lite skit med tjejorna, Leo sprang runt och pillade på precis ALLT och Daniela testade täcken på vovven.
Efter "shoppingturen" (jag köpte ingenting, hör och häpna!) blev den Mcdonalds. I´m loving it! Det fanns ju en tid, för inte så längesedan, som jag verkligen försökte att bli smal. Tränade, gick på detox, körde olika kurer, åt tabletter. Och ingenting hände. Sen började jag äta som vanligt igen, dvs godis 7 dagar i veckan, och pizza, mcdonalds och ungefär en miljon kalorier om dagen. Och gissa vad som hände? - Jo jag började gå ner... Så nu fortsätter jag stenhårt på den här linjen. Orkar inte riktigt bry mig heller, det är vinter nu, alla ser ändå ut som michelingubbar...
Sedan vidare hemåt, släppa av Daniela, hem och fixa mer tvätt, natta övertrött bebis och när han väl somnat, pussa Jonny i dörren och springa till jobbet. (eller ja, okej då, jag tog bilen, men det lät bättre att skriva springa...)
Jobbet var som vanligt skittrist, och än en gång satt jag mest och förundrades över hur lite folk verkar tänka... Allt ömtåligt skickar man tydligen ner först, innan mjölken, läskbacken och potatisen. Sen inga påsar eller kanske 1 fast att man köper mat för 2000 kr. Och sedan bli förvånad när påsarna inte räcker. Helt otroligt.
Men vet ni vad som händer klockan 22.03 idag? Min näst sista kund kom praktiskt taget springandes mot min kassa efter sista stängningsropet. Hon var helt röd i ansiktet och började be så himla mycket om ursäkt för att hon var sen, hon förstod ju att jag också ville hem och hon lovade att skynda sig och hon brukade absolut inte handla såhär sent. Både jag och tjejen i kassan bakom mig satt som två stora fågelholkar. För första gången på 2 (!)år så är det någon som ber om ursäkt för att de kommer efter stängning! Helt otroligt!
Det måste vara ett mirakel! Dessutom var hon jättetrevlig, sjukt snabb och bad om ursäkt en gång till innan hon gick, samt önskade mig en trevlig kväll.
Jag är mållös. Kanske nånstans att gud finns ändå. Denna dag ska jag minnas resten av mitt arbetsamma liv i kassan på ica. Helt otroligt. Är fortfarande i chocktillstånd.
Kommentarer
Trackback
