Dagens ungdomar!

Herregud säger jag bara!

Igår åkte jag tunnelbana igen för första gången på jag vet inte hur länge... Ni som inte känner mig vet det kanske inte, men jag hatar kollektivtrafiken, och tar i princip bilen överallt.

Anledningarna till min motvilja inför kollektivtrafiken är många, men för att dra upp några stycken - det luktar äckligt, det är galet skräpigt och jag skulle vilja bada i en balja med alcosprit efter... Tågen och bussarna går aldrig i tid, det knuffas och buffas, man står som packade sillar och så är det galet dyrt!

Dessutom verkar jag ha någon slags dårmagnet påkopplad. Det spelar ingen roll vart jag åker eller vilken tid på dygnet jag åker det är alltid, undantagslöst, någon som ska börja prata med mig. Gärna då någon som inte duschat sen förrförra julen, som inte borstat tänderna sen tidigt 90-tal och som förmodligen lägger alla sina pengar på små trevliga piller. ALLA dessa människor känner tydligen att de måste berätta sitt livs historia för mig, av någon konstig anledning. Ser jag verkligen så sympatisk ut tro?

Men men, nu var det inte det som inlägget skulle handla om utan dagens hemska ungdomar!

Jag åkte alltså tunnelbana från t-centralen och hem igår. Mkt folk men helt ok, jag har friska ben och kan stå upp. Sen kom det på en trevlig dam i öööh... vi ska säga övre medelåldern. Damen ifråga hade käpp, hörapparat och gick sådär darrigt som gamlingar ju gör. Nu känner jag ju inte den här tanten, men hon såg snäll och trevlig ut, hel och ren med ett leende på läpparna.

Och vad händer när damen går på fullsatt tunnelbanevagn? Tror ni att NÅGON reser på sig?! Det satt määäängder av ungdomar (tänk skolklass) på tuben, men inte en jäkel lyfte rumpan, däremot var det en hel del av snorungarna som började fnissa när stackars tanten vinglade till och höll på att trilla när tunnelbanan gungade.

Jag stod precis bakom stackars tanten och hann fånga upp henne, gulliga tanten fick ur sig ett "OHJ DÅ tack så heeemskt mycket, där höll jag allt på att trilla!" och ett litet fniss.

Någonstans där försvann mitt tålamod, och jag frågade damen med ett leende om det inte vore bättre att hon satt ner istället och vilade benen? Och vet ni vad gulletanten svarade? Jo - hon svarade "det blir nog en plats ledig om några stationer när ungdomarna gått av".

Då blev Malin grön och fram klev HULKEN!

Med ett stadigt tag om damen ställde jag mig i gången mellan sätena och sa med hög röst "Någon av alla er som sitter ner kanske skulle kunna tänka sig att stå upp ett tag så att damen här kan få sitta ner ett tag?!!"

HAHA jääävlar va folk blev snabba på att lyfta på rumpan. Jag tror att det var 4 pers som slängde sig upp ur sätena och hjälpte tanten ner på stolen i vinglig tunnelbanevagn.

Innan jag gick av fick jag sen en vinkning, ett fniss och ett högt Tack så mkt snälla du från tanten. (gulletant, blev helt varm i hjärtat)

Hur tusan är folk uppfostrade egentligen?! Man reser väl på rumpan för gamlingar, gravida, småbarnsmammor och alla som verkar ha lite problem att stå upp i vinglig tunnelbanevagn?!

Jag blir såååååå galen när folk bara tittar åt andra hållet!!!

Så - alla människor, kan vi snälla komma överens om att vi ska HJÄLPA varandra och framförallt hjälpa gamlingarna?! Det är faktiskt pga pensionärernas skattepengar som vi kan leva det liv vi ungdomar lever idag!

Tittta upp, hjälp till och gör som jag - vägrar någon reagera - bli grön och skrik, det sätter fart på folk!

Kommentarer
Postat av: Angie

Fan så bra gjort! Du är bäst Malin!! =)

2012-04-19 @ 23:20:55
URL: http://aangiepangiee.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0