mirowskan

Red dressyr borta på Enliden nu ikväll, och det gick sjukt bra! Visst, det var kanske inte så jättesnyggt hela tiden, men jag hade känslan! Såhär bra har det inte kännts på ett helt år, så just nu är jag helt i glädje extas!

Jobbade med tempoväxlingar, igångsättningar, volter och lite sidvärtsrörelser. I galoppen och traven gjorde jag volter i varje hörn (skitjobbigt tyckte Pil), och det gick också sjukt bra. När man lägger volter i hörnen får man ju rätt mycket gratis...

Har ju ganska länge nu kännt att ridningen går helt åt helvete... Och när det har börjat kännas dåligt så har jag helt enkelt gett upp, och gått av banan istället. Samma sak när jag har varit ute och ridit, har Pil börjat strula med tempot har jag inte orkat bråka, utan bara gett upp och antingen ridit hem eller låtit honom välja tempo själv.

Men nu är jag stärkt av vetskapen om att jag ska rida lektion, att jag ska få hjälp, att det kommer bli bättre! Vi har varit nere på botten och vänt, nu kan det bara gå bättre!

Så i söndags när vi varit ute och klättrat bestämde jag mig för att testa en galopp ute. Det brukar väldigt gärna gå lite för snabbt, och slö som jag är brukar jag alltid stå upp. Men inte den här gången! Satt ner och höll om honom, och lyckades både öka och minska tempot! Visserligen var det en mycket missnöjd ponny under hela ridturen, och det såg nog inte vackert ut, men det var iallafall jag som bestämde!

Samma sak gjorde jag ikväll, hade gett mig faen på att jag skulle vara på banan i minst 30 min, och att det skulle gå bra, om jag så bara skulle sitta och skritta i 30 min. Jag skulle bestämma, och jag skulle inte ge upp!

Ååååh jag är helt i extas! Nu längtar jag efter helgen, då är det hoppning och mer uteritt som gäller, ska bli så sjukt kul!

För första gången på länge känns det inte jobbigt att rida, utan bara kul! Jag kanske inte är så värdelös trots allt...?