dåligt samvete!

Har jag som tusan över min lilla häst. Det händer så himla mycket nu, och jag har lixom inte alls tid för det som egentligen är viktigast i livet - att slappna av och bara njuta av sådant man tycker är kul!

I nästan 15 års tid har hela mitt liv kretsat runt stall och hästar. Sommarlov, semestrar, födelsedagar, julaftnar och nyårsfester - precis allt har planerats efter stallet.

Och jag har bara hängt på, nästan jämt med ett leende.

För vad är julafton utan kaffe och lussebulle i stallet?

Och vad är skratt och tårar, utan att ha en ponny att dela det med?

Jag minns faktiskt inte ens... Stallet ÄR livet, att vara hästägare är en del av min identitet...

Hur ska jag klara mig utan det? Går det ens? Eller borde jag inte ens försöka?

Så mycket tankar, så mycket beslutsångest. Så fruktansvärt dåligt samvete! suck..


Älskade pilgrim 2010


Tösen, saknad ridskolehäst... ca 2004


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0